Tourettes syndrom
Orsaker, symtom och behandling
Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som oftast börjar i barndomen. Många förknippar tillståndet med svordomar, men bilden är betydligt mer komplex. I denna artikel går vi igenom vad tourettes är, varför det uppstår, hur det yttrar sig hos barn, vilka tester som används samt vilken behandling som finns. Vi tar även upp koprolali och ger konkret stöd till familjehem.
Vad är Tourettes syndrom?
Tourettes syndrom (ibland kallat tourettes) kännetecknas av tics, det vill säga ofrivilliga rörelser och/eller ljud. För att få diagnosen ska både motoriska och vokala tics ha förekommit i minst ett år.
Tics kan vara:
Blinkningar
Ryckningar i axlar eller huvud
Harklingar
Sniffningar
Ord eller ljud som upprepas
Svårighetsgraden varierar kraftigt mellan individer och kan förändras över tid.
Tourettes syndrom hos barn
Tourettes syndrom hos barn debuterar oftast mellan 5 och 7 års ålder. Symtomen är ofta mildast i början och kan bli mer uttalade under mellanstadiet. För många barn minskar ticsen i sena tonåren.
Det är vanligt att barn med tourettes även har:
ADHD
OCD (tvångssyndrom)
Inlärningssvårigheter
Sömnproblem
Tidigt stöd i skola och hem är avgörande för barnets självkänsla och utveckling.
Tourettes syndrom – varför svordomar?
En av de mest missförstådda aspekterna är frågan: tourettes syndrom – varför svordomar?
Svordomar förekommer vid ett specifikt symtom som kallas koprolali. Det innebär ofrivilliga yttranden av socialt olämpliga ord eller fraser. Viktigt att veta är att:
Endast ca 10–15 % av personer med tourettes har koprolali
Svordomarna är inte medvetna eller riktade
Personen menar inte det som sägs
Koprolali är alltså inte ett krav för diagnosen tourettes syndrom.
Tourettes syndrom – orsak
Den exakta orsaken till tourettes syndrom är inte helt klarlagd, men forskning pekar på en kombination av:
Ärftliga faktorer
Avvikelser i hjärnans signalsystem (framför allt dopamin)
Miljöfaktorer under graviditet och tidig barndom
Tourettes är inte orsakat av dålig uppfostran, stress eller trauma – även om stress kan förvärra symtomen.
Tourettes syndrom – test och diagnos
Det finns inget enskilt tourettes syndrom test i form av blodprov eller röntgen. Diagnosen ställs genom:
Klinisk bedömning av barn- och ungdomspsykiater eller neurolog
Kartläggning av ticsens typ, frekvens och varaktighet
Samtal med barnet och vårdnadshavare
Ibland används skattningsskalor och observation över tid för att säkerställa diagnosen.
Tourettes syndrom – behandling
Det finns ingen bot, men tourettes syndrom behandling kan minska symtomen och förbättra livskvaliteten. Behandlingen anpassas individuellt och kan bestå av:
Psykologisk behandling
Beteendeterapi (t.ex. HRT – Habit Reversal Training)
KBT vid samsjuklighet som ångest eller OCD
Läkemedel
Används vid svåra tics
Kan minska intensitet och frekvens
Ges alltid efter noggrann bedömning
Stödinsatser
Anpassningar i skolan
Psykoedukation till familj och omgivning
Att leva med koprolali
För personer med koprolali kan vardagen vara extra utmanande. Skam och sociala missförstånd är vanligt. Omgivningens kunskap och acceptans är därför avgörande. Att öppet informera skola, arbetsplats och närstående kan minska stigma och konflikter.
Stöd till familjehem – barn med Tourettes syndrom
För familjehem som tar emot barn med tourettes syndrom är kunskap, tålamod och struktur särskilt viktigt.
Råd till familjehem:
Se tics som ofrivilliga – barnet kan inte ”skärpa sig”
Undvik att påpeka eller korrigera tics
Skapa lugna rutiner och förutsägbar vardag
Samarbeta tätt med skola, BUP och socialtjänst
Stärk barnets självkänsla genom att fokusera på styrkor
Barn i familjehem kan ha tidigare erfarenheter av stress och otrygghet, vilket kan förstärka tics. Ett tryggt och accepterande hem gör stor skillnad.
Komplext men hanterbart tillstånd
Tourettes syndrom är ett komplext men hanterbart tillstånd. Med rätt kunskap, tidig diagnos och individuellt anpassad behandling kan både barn och vuxna leva ett gott liv. För familjehem och närstående är förståelse och långsiktigt stöd avgörande faktorer.
Dygnet runt stöd för våra familjehem
Är du nyfiken på vilka ersättningar som gäller när man är familjehem är du välkommen att läsa mer om detta på länken här nedan.
Viktiga frågor att ställa sig i processen till att bli familjehem
- Har ni tid, tålamod och plats för ett barn eller ungdom som kan ha stora svårigheter?
- Om ni har egna barn, är de positivt inställda till att ta emot ett barn/ungdom i er familj?
- Kan ni tänka er att ha regelbunden kontakt med skolan och hjälpa barnet med läxor?
- Kan ni tänka er att ta ansvar för att barnet får den hälsovård, sjukvård och tandvård barnet behöver?
- Kan ni tänka er att stötta barnet i relationen med sitt biologiska nätverk om det ingår i uppdraget?
- Är ni beredda att ha ett nära samarbete med socialtjänsten och Startstegets familjehemskonsulent?
Om svaret är JA på ovanstående frågor då är ni redo att ta steget mot att bli familjehem. Vänligen fyll i intresseanmälan om att bli familjehem, som ni finner här nedan. Vi hör av oss snarast för att påbörja utredningen.
”Familjehem handlar om kärlek i vardagen.”
Intresseanmälan för att bli familjehem
Vänligen fyll i dina uppgifter i nedanstående fält och skicka in din intresseanmälan om att bli familjehem till oss. Vi hör av oss så snart vi kan!