Barn och trauma
Symtom, stöd och rätt hjälp i tid
Barn och trauma är ett ämne som berör allt fler familjer, skolor och familjehem. När barn utsätts för svåra händelser påverkas både hjärnan, kroppen och den emotionella utvecklingen. I denna artikel går vi igenom vad trauma innebär, hur barn och stress hänger ihop, vad som gäller vid huvudtrauma barn, samt hur man kan stötta barn unga och trauma i olika åldrar. Du får även ett särskilt avsnitt med råd till familjehem.
Vad är trauma hos barn?
Trauma uppstår när ett barn upplever en händelse som är så skrämmande eller överväldigande att det saknar möjlighet att bearbeta den på ett tryggt sätt. Det kan handla om:
Våld eller övergrepp
Omsorgsbrist
Plötslig förlust
Olyckor
Allvarlig sjukdom
Naturkatastrofer
Enligt World Health Organization kan tidiga traumatiska upplevelser påverka både psykisk och fysisk hälsa långt upp i vuxen ålder.
Barn och stress – när kroppen är i ständig beredskap
Det är viktigt att förstå kopplingen mellan barn och stress och trauma. När ett barn lever i otrygghet aktiveras kroppens stressystem upprepade gånger. Kortisolnivåerna förblir förhöjda, vilket kan påverka:
Sömn
Koncentration
Impulskontroll
Minnesfunktion
Immunförsvar
Långvarig stress utan återhämtning kan utvecklas till så kallad toxisk stress. Det är särskilt vanligt hos barn unga och trauma som levt med upprepade svåra erfarenheter.
Symtom på trauma hos barn och unga
Traumareaktioner ser olika ut beroende på ålder.
Små barn
Klängighet
Regression (börjar kissa på sig igen)
Sömnsvårigheter
Rädsla för separation
Skolbarn
Aggressivitet eller tillbakadragenhet
Svårigheter i skolan
Koncentrationsproblem
Återupprepande lek kring händelsen
Tonåringar
Riskbeteende
Självskadebeteende
Nedstämdhet
Ilska eller likgiltighet
Många barn visar symtom som kan misstolkas som “trots” eller “problembeteende”, när det i själva verket handlar om överlevnadsstrategier.
Huvudtrauma barn – när fysisk skada och psykisk påverkan samverkar
Huvudtrauma barn syftar på skador mot huvudet, exempelvis hjärnskakning eller allvarligare skallskador. Dessa kan uppstå vid:
Fallolyckor
Idrottsskador
Trafikolyckor
Misshandel
Vid misstanke om huvudtrauma ska sjukvård kontaktas omedelbart.
Organisationer som 1177 Vårdguiden rekommenderar att man söker akut vård vid symtom som:
Medvetslöshet
Ihållande kräkningar
Kraftig huvudvärk
Förvirring
Utöver den fysiska skadan kan barnet även utveckla psykologiska reaktioner efter olyckan, såsom rädsla, ångest eller posttraumatiska symtom.
Barn unga och trauma – långsiktiga konsekvenser
När trauma inte bearbetas kan det påverka:
Anknytning
Självkänsla
Relationer
Skolresultat
Psykisk hälsa
Forskning visar att tidiga insatser minskar risken för PTSD, depression och ångest senare i livet.
Behandling och stöd vid trauma
Behandling anpassas efter barnets ålder och behov. Vanliga insatser är:
Traumafokuserad KBT
EMDR
Anknytningsbaserad terapi
Familjebehandling
Barn behöver inte bara terapi – de behöver också trygga vuxna, stabila rutiner och en förutsägbar vardag.
Stöd till familjehem – att möta barn med trauma
Barn som placeras i familjehem har ofta erfarenhet av både stress och trauma. Att förstå sambandet mellan barn och stress, barn unga och trauma och beteende är avgörande.
Här är konkreta råd för familjehem:
1. Se beteendet som en signal
Utbrott eller avvisande beteende är ofta uttryck för rädsla eller otrygghet.
2. Skapa förutsägbarhet
Tydliga rutiner minskar stresspåslag och stärker tryggheten.
3. Reglera innan du korrigerar
Hjälp barnet att lugna nervsystemet innan samtal om regler eller konsekvenser.
4. Samverka med skola och vård
En gemensam plan kring barnet skapar stabilitet.
5. Ta hand om er själva
Handledningsstöd och avlastning är viktigt för att orka långsiktigt.
En traumamedveten omsorg bygger på trygghet, relation och tålamod.
När ska man söka professionell hjälp?
Sök stöd om barnet:
Har ihållande mardrömmar
Återupplever händelsen
Visar kraftig beteendeförändring
Har självskadebeteende
Har symtom efter huvudtrauma
Tidigt stöd gör stor skillnad.
Barn och trauma är ett komplext område där både psykiska och fysiska faktorer spelar in. Sambandet mellan barn och stress och långvarig otrygghet kan påverka utvecklingen negativt. Vid huvudtrauma barn är snabb medicinsk bedömning avgörande, samtidigt som barnets känslomässiga reaktioner behöver tas på allvar.
För familjehem är kunskap om barn unga och trauma en grundförutsättning för att kunna skapa trygghet och långsiktig stabilitet. Med rätt stöd, förståelse och professionell hjälp kan barn återhämta sig och utvecklas positivt trots svåra erfarenheter.
Dygnet runt stöd för våra familjehem
Är du nyfiken på vilka ersättningar som gäller när man är familjehem är du välkommen att läsa mer om detta på länken här nedan.
Viktiga frågor att ställa sig i processen till att bli familjehem
- Har ni tid, tålamod och plats för ett barn eller ungdom som kan ha stora svårigheter?
- Om ni har egna barn, är de positivt inställda till att ta emot ett barn/ungdom i er familj?
- Kan ni tänka er att ha regelbunden kontakt med skolan och hjälpa barnet med läxor?
- Kan ni tänka er att ta ansvar för att barnet får den hälsovård, sjukvård och tandvård barnet behöver?
- Kan ni tänka er att stötta barnet i relationen med sitt biologiska nätverk om det ingår i uppdraget?
- Är ni beredda att ha ett nära samarbete med socialtjänsten och Startstegets familjehemskonsulent?
Om svaret är JA på ovanstående frågor då är ni redo att ta steget mot att bli familjehem. Vänligen fyll i intresseanmälan om att bli familjehem, som ni finner här nedan. Vi hör av oss snarast för att påbörja utredningen.
”Familjehem handlar om kärlek i vardagen.”
Intresseanmälan för att bli familjehem
Vänligen fyll i dina uppgifter i nedanstående fält och skicka in din intresseanmälan om att bli familjehem till oss. Vi hör av oss så snart vi kan!